Jag hamnar oftare i skit på grund av sånt jag säger, än på grund av sånt jag gör. Jag har till och med blivit polisanmäld på grund av raptexter! Detta beror dels på att jag haft kinkiga människor omkring mig som inte kan ta ett skämt. Det beror också på att det alltid har varit så jävla kul att överdriva. Säga sånt man inte får säga.
Det värsta och det bästa är att man inte kan förvänta sig att folk ska rycka på axlarna och säga “visst, han kallade feminister för horor, men han skojade ju bara!”. Men det är något speciellt med rap som gör att man blir personligt ansvarig för allt man säger - rappare förväntas vara sig själva, eller åtminstone låtsas vara det. Har någon kallat Jan Guillo för pervers eller svinig bara för att han i detalj beskrivit dom vidrigaste sexmord man kan tänka sig? Nej, för han skriver ju om andra personer som gör det. När man rappar pratar man oftast om “jag”.
Det här är precis vad jag snackar om, och det är förbannat kul:
kom till Göteborg och spela? Ni är grymma
:DDDD